Barnlitteraturen i Latinamerika

Britt Isaksson

INLEDNING

Svenska Barnboksinstitutets har varje år "Bokprovningar" av årets barnboksutgivning och gör en intressant statistik även av översättningar. Som väntat fanns inget översatt från spanska eller portugisiska 1999 och 2000 medan 2001 hade fyra massmarknadsböcker (Disneyböcker!).

När man går ut på nätet och via Libris/SBI söker fram de barn - och ungdomsböcker som finns översatta från spanska/portugisiska blir det nästan bara massmarknadsböcker som dyker upp. Latinamerika, särskilt Colombia har en stort sådan produktion. Men barnlitteraturen växer även i Latinamerika. Allt eftersom alfabetiseringen växer ökar läskunnigheten och läsintresset vilket medfört att de stora spanska kvalitetsförlagen inom barnboksområdet etablerat sig på den latinamerikanska kontinenten, t ex SM i Chile och Alfaguara i Mexico. Tillgången till intressant barnlitteratur på spanska och portugisiska är god men många hinder finns mellan länderna. Vid en stor diskussion på IBBYs kongress i Cartagena 2000 talades mycket om de mångåriga slitet med att förändra tullhindren länderna emellan vad gäller bokdistributionen. Först när ett stort massmarknadsförlag som Norma i Colombia driver frågan början lösningar dyka upp.

Banco del Libro i Venezuela, som startade och är kordinator för det bibliografiska nätverket La red de Documentacion Iberoamericana menar att detta samarbete mellan institutioner som motsvarar barnboksinstitut och där även Spaniens barnboksinstitut i Salamanca ingår, är en förutsättning för både en kvalitetsproduktion av barn - och ungdomsböcker och ett utbyte länderna emellan. Inte minst för att t ex orientera europeiska/amerikanska förlag om bredden på den latinamerikanska barnlitteraturen.

ARGENTINA

"Argentina är europeiskt arrogant, med ständigt dåligt samvete," säger journalisten och litteraturvetaren Ruth Mehl, som bl a har gjort en gedigen översikt av drygt 500 titlar argentinsk barnlitteratur med presentationer av författare och illustratörer(Con este sí, con este no Colihue 1992). "Argentina har dåligt samvete för sin centrering kring Buenos Aires. Och sin förträngning av övriga landets problem."

Ännu bitskare är peruanen Mario Vargas Llosa (i Moderna tider 1991): "Argentinarna är det mest kosmopolitiska och nyfikna folket Latinamerika, men de lever ännu i hålrummet efter sitt förintade förflutna" 

Argentina, dvs Buenos Aires har de flesta bokhandlare i Latinamerika och en stark, europeisk boktradition. Där finns många barnboksförfattare och förlag men inga pengar och därmed når böckerna varken bibliotek, skolor eller barnfamiljer. Men där finns eldsjälar, t ex Cecilia Belotti och hennes arbetsgrupp i Cordoba som fått Ibby Asahi Reading Promotion Award 2002 för arbetet med "Por el derecho de leer", ett läsfrämjande projekt på Argentinas missgynnade landsbygd. En eldsjäl är också den populära argentinska författaren Graciela Montes, som publicerat ett trettiotal barnböcker, mer än femtio samlingar med sagor, myter och legender samt en rad översättningar av klassiska verk som Alice i underlandet och Huckleberry Finn . Hon talade på en internationell kongress i Cartagena, Colombia om vårt behov av mångfald, av översättningar av böcker som inte vänder sig till en massmarknad utan till individuella läsare och tog som exempel sin favoritbok Tove Janssons Sommarboken, översatt till spanska 1977 och 1998 men i en alltför liten upplaga för de potentiella 530 miljoner spansktalande läsare som finns i världen.

  • Quino (Pseudonym för Joaquin Salvador Lavado)
  • Maria Elena Walsh

BOLIVIA

Bolivia är ett litet men komplicerat land med flera stora indianspråk. Det saknar så gott som helt barnlitteratur, även om man har en stark muntlig tradition med fabler och legender. Något av detta har förmedlats till Sverige genom politiska flyktingar som t ex konstnären Eusebio Topoco och av besökande svenska författare och konstnärer, inte minst på musikområdet.

  • Eusebio Topoco

BRASILIEN

Brasilien är kontrasternas land framför andra i Latinamerika. Det har den största rasblandningen och därmed en vital, levande kultur. Men också den största fattigdomen. Antagligen också den högsta analfabetismen, men samtidigt Latinamerikas största och starkaste barnboksutgivning under de senaste femton åren, i hård konkurrens med sin arroganta och Europatillvända granne Argentina. Fråga mig inte hur det är möjligt. Jag har själv frågat och fått många svar. Kanske är det Pablo Freires progressiva Pedagogik för förtryckta , kanske är det landets självklara "barnslighet". Kanske är det den brasilianska barnbokens äventyrliga men lyckade balansgång på slak lina i politikens cirkustält.

1968 kämpade man i Brasilien för ett friare och bättre samhälle mot en militärdiktatur som kom till makten 1964. Mitt i allt detta började Recreo, Brasiliens första barntidning komma ut. Ana Maria Machado, då ung och arbetslös universitetslärare och radiojournalist medverkade liksom Ziraldo, journalist och karaktyrtecknare, i dag den brasilianska bilderbokens nestor. Censuren var hård, men en barntidning verkade ofarlig och allt fler författare såg möjligheten att i Recreo berätta för barn på ett språk som var levande, fullt av metaforer, symboler och undertexter.

På 70-talet, när diktaturen lättade något kom så den nya barnböckerna, framvuxna ur Recreos berättelser, böcker som innehöll både kritisk fantasi och magisk realism. En "barnboksboom" uppstod i Brasilien, en motsvarighet till övriga Latinamerikas "romanboom". 80-talet innebar en växande bokmarknad och populära brasilianska barnböcker kunde säljas i miljontals exemplar tillsammans med importerad massmarknadslitteratur. Men fortfarande var grafisk formgivning, tryckteknik, papperskvalitet och bindning dålig.

Från 90-talet och framåt har barnlitteraturen utvecklats till ett färgsprakande, högst professionellt utbud, som framgångsrikt har visats på bokmässor i Frankfurt, Bologna och även på Bok & Bibliotek i Göteborg. Och stora läsfrämjande kampanjer har avlöst varandra. Brasilien är ett land som går direkt från oral tradition, berättandet, till en annan, teve. Analfabetismen är fortfarande mycket stor bland Brasiliens 150 miljoner och mer än hälften av de som faktiskt är läskunniga öppnar inte en bok.

Har brasiliansk barnbokskonstnärer en särart? Visst. De är vildare och fräckare än sina mer gnetiga grannar i Argentina och Uruguay på Cono Surde. De har ett kulturarv som omfattar indianskt, afrikanskt och portugisiskt och som blandats till en kraftfull brygd under fyra århundrade. De vågar sig på det mesta eftersom de saknar en tyngande litterär tradition. I motsats till de av spanjorer erövrade länderna fick Brasilien egna förlag och universitet först på 1900-talet. Portugiserna uppmuntrade inte till läsning, det var snarare straffbart. Ungdomsböcker har jag aldrig mött i Brasilien. Kanske man inte har någon ungdom i Brasilien? Antingen är man barn eller också vuxen? Så enkelt är det inte. Många böcker som ser barnsliga ut för en svensk är skrivna och producerade för större barn. Böckerna är tunna och har många bilder för att en ovan läsare ska ha lätt att ta sig igenom dem. Man tar ofta serietecknare till hjälp. Och fabler och myter läser man i alla åldrar.

På stadsbiblioteket i Karlstad startade 1991 ett "Centrum för information om brasiliansk barnlitteratur" på initiativ av Instituto Nacional do Livro i Brasilien och barnbibliotekarien Helena Vermcrantz, med stöd från Statens Kulturråd och Svenska Institutet. Det skall bl a

  • sprida information om brasiliansk barn-och ungdomslitteratur till allmänheten, fackpressen, bibliotek och förlag i Sverige
  • fungera som utlåningsställe av brasilian sk barn-och ungdomslitteratur
  • verka för översättning till svenska av intressanta titlar, tillhandahålla information om förlag och barn- och ungdomsboksförfattare och illustratörer i Brasilien.

Författare:

  • Ana Maria Machado
  • Helena Morley
  • Lygia Bojunga Nunes

CENTRALAMERIKA OCH MEXICO

Mexico är det land i Latinamerika som har haft den största barnboksutgivningen och sedan 1980-talet har Mexico City en årlig barnboksmässa som lockar en stor publik från hela Latinamerika, Spanien och även USAs växande spansktalande intressegrupper, där bibliotekarieföreningen inom ALA spelar en viktig roll. Kungliga Biblioteket i Stockholm har sedan många år ett samarbetsprojekt med Centralamerikas nationalbibliotek för boken och bibliotekens utveckling. KB har även varit initiativtagare och stöd för Nicaraguas nationalbibliotek, Biblioteca Nacional Rubén Daríos utgivning av några bilderböcker: El Gato Chimpilicoco av Isidro Rodríguez Silva , Nuestro principe Balum Botan av Floricelda Rivas Arauz, Coplitas para Luna av Mario Montenegro( ill Brigitte Jung) och El taller de las mariposas av Gioconda Belli (Ill Wolf Erlbruch).

  • Daisy Cubias (El Salvador)
  • Maria Lopez Vigil (Nicaragua)
  • Rubén Darío (Nicaragua)

CHILE

Några av de politiska flyktingar som kom till Sverige efter militärkuppen mot Allende har även ägnat sig åt författarskap och måleri, ofta med en början i berättelser för barn om Chile och sin barndom där, men även om livet i Sverige och världen i dag.

  • Francisco Roca
  • Mario Salazar
  • Antonio Skármeta

KARIBIEN

I Stora Djurparkens akvarium simmar Karibien

Detta gåtfulla havsdjur har en vit tuppkam av kristall
blå rygg, grön stjärt, bak av massiv korall
gråa fenor av cykloner
På akvariet, ett anslag: "Se upp, djuret bits"
(Ur: Nicolàs Guillen, Den stora djurparken)

Karibien är som dikten säger ett gåtfullt områden med kulturer och språk starkt präglade av de olika länder som en gång koloniserade dess stränder och öar. Karibiens litteratur är brokig och bångstyrig men där finns mycket litet direkt avsett för barnen, slavarnas barn.

  • Jamaca Kincaid (Antigua)
  • Jorge Onelio Cardoso (Kuba)
  • Nicolas Guillén (Kuba)
  • José Martí (Kuba)
  • Fernando Pico (Puerto Rico)

URUGUAY

Uruguay Sverige har ovanligt goda kontakter med Uruguay eftersom en grupp flyktingar därifrån startade det kooperativa förlaget Nordan i Stockholm, som i nära samarbete med Urugyay och övriga Latinamerika gav ut barnböcker och skönlitterära böcker av latinamerikanska författare samt samhällsvetenskaplig debattlitteratur. En gren av förlaget återuppstod senare i Uruguay.

  • Horacio Quiroga
  • Ana Luisa Valdés

VENEZUELA

1960 startades i Caracas en bytescentral för begagnade skolböcker - en bokbank, Banco del Libro. Den fungerar fortfarande och har utvecklats till en privat stiftelse utan vinstintresse, som bedriver försöksverksamhet inom barnlitteratur och barnkulturområdet. Banco del Libro driver en rad barnbibliotek i Caracas kåkstäder, experimenterar med skolbibliotek på landsbygden, främst kring Ciudad Guyana och har ett dokumentationscentrum för barnlitteratur, där också barnbibliotekarier och forskare utbildas för hela Latinamerika. Numera ingår även en barnbokhandel och sedan 1978 ett bokförlag i verksamheten. 2002 startades en bokklubb för skolorna. Banco del Libro har dessutom en viss ekonomisk och forskningsanknytning till nationalbiblioteket och utbildningsministeritet. Under de nu kärva tiderna i Venezuela har Banco del Libro gjort stor lycka med sin slogan "Banco del libro, den enda bank du kan lita på".

  • Kurusa (pseudonym för Carmen Diana Dearden)
  • Miguel Angel Jusayú